AP-fonderna och de svenska storbankerna har alla tjänat pengar på krigsbrott i Sudan. På vårens tredje Global Bar diskuterade vi bankernas, pensionsfonders och spararnas roll i kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i Lundins investering i södra Sudan. Och vi frågar oss: Är ditt orangea kuvert i själva verket rött?

Enligt beräkningar gjorda av organisationen ECOS dödades minst 12 000 personer i södra Sudan mellan 1997–2003 i Lundin Oil (i dag Lundin Petroleum) koncessionsområde. Svenska banker och AP-fonder har investerat miljarder i företaget, trots anklagelser om övergrepp mot civila i Sudan. En ny rapport från Swedwatch och Fair Finance Guide visar tydligt hur investerarna brast i ansvar enligt internationella riktlinjer. Men vad betyder det här ansvaret, och vilken möjlighet har ägarna och spararna att egentligen påverka hur blodigt pensionskuverten blir?

På plats för att diskutera detta var Carina Lundberg Markow, ansvarig för ägarstyrning på Folksam, Jakob König på Fair Finance Guide och Svenska konsumenter och Kathleen McCaughey, sakkunnig om företagsansvar på Amnesty International.

Sedan i november 2016 är styrelseordförande i Lundin Petroleum Ian Lundin och vd:n Alex Schneiter delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott. Om ett åtal väcks väntas det komma under nästa år. Många av de som investerat i Lundin Petroleum lutar sig mot just detta: att utredningen ännu pågår. Så länge ingen dom har fällts så avvaktar ägarna med att ta beslut om de ska sälja andelarna eller ej. Men enligt panelen går gränsen för ansvarsfullt företagande långt innan en fällande dom.

– När man pratar om ansvarsfullt företagande så ska företag ta ansvar även om det inte har begåtts ett brott, det räcker med att företaget har bidragit till en negativ effekt. I fallet med Sudan så kan ingen neka till att Lundin har gjort just det, att oljeproduktionen bidrog till konflikten, sa Kathleen McCaughey.

Samma dag som denna upplaga av Global Bar gick av stapeln hade Lundin Petroleum avslutat sin bolagsstämma på Grand Hotell i Stockholm. Organisationen PAX (bakom rapporten Unpaid Dept 2010) la under stämman fram en aktieägarmotion om att ge 5 miljarder kronor i kompensation till drabbade i södra Sudan. Motionen röstades ned med 99,6 % av rösterna.

Men frågan om kompensation kvarstår. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter innefattar rekommendationer om vad företag ska göra för att förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter före och under sitt företagande. Dokumentet innehåller även principer för gottgörelse för människor vars mänskliga rättigheter har kränkts av företag.

– Alla banker och företag har ställt sig bakom de här principerna men problemet är att de inte tillämpar dem i praktiken. Det är tyvärr symptomatiskt för branschen, och handlar till viss del om att vi sparare inte har någon insyn. Det är syftet med Fair Finance Guide, att spararna ska få insyn så att de ska kunna lägga press på företagen, sa Jakob König.

Kathleen McCaughey fortsatte:
– Många investerar säger ”vi blickar framåt”, att det där hände för så länge sedan. Men människorna som drabbas av sådana här övergrepp, såsom t ex Lundins eller Union Carbide’s i Indien, de finns kvar och konsekvenserna påverkar många än i dag. Så mentaliteten att det är gamla synder som man kan glömma, det håller inte.

Ansvarsfullt ägarskap
Panelen är eniga om att ägarna måste sätta större press på företag som handlar oetiskt eller ohållbart. En sätt att göra det på är att granska kommunikationen mellan företag och ägare. I den rapport som Swedwatch och Fair Finance Guide har genomfört har Lundin Oil/Petroleum ägares påverkansarbete granskats och poängsatts.

– Det vi ville titta på var vad företagen menar när de säger ”vi för en dialog”, hur trovärdig är egentligen det här alibit som används så ofta. Är det tillräcklig för ett trovärdigt ansvarstagande där man verkligen sätter press på företaget att ta sitt ansvar? sa Jakob König.

Resultatet i rapporten visar att ingen av ägarnas dialogprocesser har varit tillräckliga för att ägarskapet ska kunna kallas ansvarsfullt. Swedbank var den ägare som gjort minst dåligt i från sig och hamnade på steg 7 (på en skala från 0 till 10), därefter kom AP 2 på steg 4.

Men hur går dialogen egentligen till? Jakob König menar att det inte finns någon standard – processen ser olika ut beroende på företag, ägare och situation. Enligt Carina Lundberg Markow har Folksam valt att vara transparanta i sina dialogprocesser. Försäkringsbolaget samlar själva in information om företagen, tar hjälp av NGO:s och kontaktar andra ägare – dialogen förs på mejl och vid fysiska möten.

– Det vi vill se är att företaget visar att de har tagit till sig vår kritik och att de med all kraft börjar arbeta för att reda upp situationen. Om företaget struntar i det eller förnekar att de gjort något fel, då blir det mer problematiskt och då måste vi som ägare trappa upp vårt påverkansarbete. När det kommer till en gräns där det inte händer något mer, då är det dags att sälja, säger Carina Lundberg Markow.

Hon lägger dock till att det krävs bra sittfläsk då dialogprocesserna kan ta lång tid, i bland flera år. Folksam var tidigare ägare i Lundin Petroleum men sålde sina andelar efter bolagsstämman 2012, efter mer än ett decennium av dialog. Samtidigt menar Carina Lundberg Markow att det är just så investerare bäst kan påverka företag:

– Dessvärre behöver man mala länge för att kunna göra verklig skillnad. Om man säljer sina tillgångar så finns det alltid någon annan där som är beredd att investera utan att sätta press på företaget.

Hur kan man som sparare påverka?
Panelen var överens om att det som sparare kan vara svårt att veta huruvida man investerar i företag som inte är etiska eller som kränker mänskliga rättigheter. Därtill kan det vara svårt att välja bort vissa aktörer, som i fallet med AP-fonderna. Men trots detta så finns det saker som du som sparare kan göra.

Panelens tips för att motverka blodiga pensionskuvert:

• Skriv till riksdagsledamoten i pensionsgruppen och efterfråga hårdare reglering för AP-fondernas investeringar.
• Mejla din bank och fråga efter information om specifika fonder/aktier gällande hållbarhet/etik/miljöpåverkan.
• Gå in på Schyssta Pensioner, en kampanj som samlar flera organisationer som vill se nya regler för AP-fonderna så att pensionspengarna investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Där kan du även skicka mejl till pensionsgruppen.
• Gå in på Fair Finance Guide, där kan du jämföra bankers arbete med hållbarhet och socialt ansvar, mejla din bank och berätta vad du tycker samt få vägledning för att byta till en mer hållbar bank.

Av Maxime Wallström