Häromveckan hölls två globala barer i Sarajevo och Belgrad. Här är berättelsen om det barkoncept som är skenbart enkelt – men väldigt ovanligt i många länder där det råder brist på demokratisk debatt.

Förra veckan var det dags igen för Global Bar goes Balkan. Vi genomförde en bar i Bosnien Herzegovinas huvudstad Sarajevo, den första någonsin, och en i Belgrad, där vi förra året organiserade sammanlagt fem barer och alltså börjar etablera Global Bar-konceptet. Projektet finansieras av Svenska Institutet.

Jaha, kanske ni undrar, behöver man verkligen stöd för att ordna en Global Bar? Hur svårt är det egentligen?

Receptet är ju enkelt:

Ett aktuellt och spännande ämne och en intressant panel, till exempel en forskare och en journalist/debattör som kan frågan samt en ansvarig politiker. En debattledare som ställer relevanta, intelligenta och näsvisa frågor, en kunnig publik, lite dryck och tilltugg och tid för publik och panel att mingla och samtala.

Samt en opretentiös och gärna trång lokal. Stora salar med trist belysning, höga podier och sittvänliga stolar som publiken kan slumra till i är inte bra. Ett fullpackat rum med obekväma pallar bidrar till att stämningen blir alert och engagerad.

Svårare är det inte.

Och inte särskilt märkvärdigt.

Så där håller vi ju på runt om i Sverige varje dag, ordnar möten och debatter om alla tänkbara ämnen och teman. Det är en självklar rättighet att tycka till, tycka om och tycka olika, diskutera och debattera – ett alldeles givet inslag i vår samhällsmodell.

Debatt som ett grundelement i samhällsbygget

Men det här enkla konceptet är ju inte självklart överallt. Att paneldeltagare med olika uppfattningar drabbar samman och sedan hänger avspänt vid bardisken och delar på en öl. Att ministrar slår sig ned i panelen och obesvärat svarar på frågor från debattledare och publik. Att aktivister och byråkrater, journalister och forskare, politiker och allmänt engagerade medborgare möts, lyssnar och samtalar på hyfsat jämlika villkor.

Det var vår kollega på Global Reporting, Predrag Dragosavac, som tyckte att Global Bar borde gå på export. Han växte upp i Belgrad – då huvudstad i Federationen Jugoslavien, numera i republiken Serbien. Han blev journalist, har jobbat på Balkan, i New York och Brasilien och kom med flickvännen Anna från Piteå till Sverige för två år sedan. Han såg det som vi som bor här i Sverige kan ha svårt att upptäcka. Att den här formen av avspänd, kvalificerad och demokratisk debatt är ett grundelement i ett bra samhällsbygge. Och att den är ovanlig, väldigt ovanlig, i länderna på Balkan – och i många andra länder också.

Så vi beslutade att vi skulle pröva Global Bar goes global – och starta på Balkan.

Vår samarbetspartner i Sarajevo Vanja Lazik arbetar för kulturcentret Kriterion. De håller till i en nedlagd biograf centralt i Sarajevo, nära floden Miljacka som delar staden i två delar. Atmosfären är avspänd, några besökare surfar, andra småpratar, många är piercade, har spritiga blonderade frisyrer, smala jeans och nötta sneakers.

Verksamheten drivs i form av en stiftelse, Young Urban Achievers, och finansieras till största delen av den lilla baren i den före detta biograffoajén, med kaffe, öl och alkohol på menyn. Alla som jobbar på Kriterion, ett 10-tal personer varav flertalet volontärer, måste arbeta minst 20 timmar i veckan i baren för att bidra till ekonomin och samtala med besökarna. Man har som mål att nå unga Sarajevobor och få dem att engagera sig i samhälls- och kulturfrågor. Under de svåra översvämningarna i staden förra året blev Kriterion samlingsplats för den akuta hjälpen till de svårast drabbade.

Många frågor som behöver ventileras i Sarajevo

Ämnet för vår första Global Bar i Sarajevo – Cities in transition… to what? – är ett förslag från Vanja Lazik, som dagligen ser hur många krigsskadade hus i Sarajevo fortsätter att förfalla samtidigt som enorma shoppingcenter i glas och betong byggs med hjälp av främst saudiskt kapital. Trots att bostadsbristen är enorm gapar hus mitt i centrum tomma – bland dem ett jättelikt Holiday Inn-hotell som gick i konkurs för flera år sedan. Men någon öppen debatt om vad som händer och vem som är ansvarig för utvecklingen finns inte, konstaterar hon.

– Det är nästan ingenting som debatteras här. Vårt samhällsklimat uppmuntrar inte diskussion och utbyte av åsikter. Men vi behöver verkligen Global Bar-träffar här – det finns massor av frågor i vårt samhälle som behöver ventileras öppet.

Besökarna på Kriterion denna första Global Bar-kväll är unga och lite avvaktande, de slår sig ned på sittpuffar och bänkar, tar fram cigarettpaket och tändare, sippar på kaffet.

De flesta lyssnar intensivt när baren drar igång. Vi försöker hålla ett proffsig men lagom lättsamt tonläge. Kulturarbetarna Iris från Sarajevo och Ivanka från Makedoniens huvudstad Skopje ingår tillsammans med Rebecka Gordan, journalist på tidningen Arkitekten, i panelen. De är kunniga och välformulerade. Publiken sitter kvar, det är svårt att se i dunklet hur engagerade de är.

Vi får några avslutande frågor från publiken. Den första frågeställaren är från Frankrike och studerar i Sarajevo. Hon undrar om det blir fler debatter och säger att det var kul att vara här.

”Tryggt att vara svartsynt och negativ”

När vi sammanfattar kvällen konstaterar vi att paneldeltagarna gjorde lysande analyser av alla de problem som Balkan lider av idag, men att det var svårt att få igång en konstruktiv diskussion om möjligheter och lösningar.

– Det är en del av vårt problem, säger en av våra värdar Det finns en tradition här på Balkan, inte minst bland intellektuella, att lyfta fram alla svårigheter vi någonsin kan komma på och att formulera dem så elegant som möjligt. Att ge sig på lösningar är mycket mer vanskligt, då kan man ju få mothugg eller bli anklagad för att vara naiv eller korrumperad.

– Så det är mycket tryggare att fortsätta att vara svartsynt och negativ och banka ner alla förslag till lösningar. Men det gör att vi inte tar så många kliv framåt.

Nästa kväll har vi Global Bar i Belgrad på samma tema, Cities in transition… to what?, hos ett litet rese- och medieföretag, Belgradian, i centrala staden. Efter flera försök att hitta bra samarbetspartners och miljö i Belgrad tycker vi att vi har hittat rätt. En stor lägenhet i ett hus från förra sekelskiftet, modernt inredd, ljus och öppen. Gästerna är intresserade, nyfikna och kunniga, de minglar engagerat och slår sig ner på de lagom obekväma stolarna så snart debatten börjar. Det blir en frågestund med publiken efter panelsamtalet, en riktig debatt med åsikter som bryts. Sedan öl och mera mingel, kontakter som knyts, lunchmöten antecknas i kalendrar, mejladresser och visitkort byter ägare.

Det här börjar likna något, tänker vi arrangörer efteråt.

Varken i Belgrad eller i Sarajevo kunde vi få ansvariga politiker eller administratörer att medverka i panelen. Det går inte, säger våra samarbetspartners. De vill inte vara med. Och dessutom är de ofta så korrupta att man ändå inte tror på vad de säger.

Men i Belgrad kommer en kvinna i 40-årsåldern fram till mig och hälsar. Hon berättar att hon arbetar på Belgrads stadsplanekontor och att hon var här med en kollega. Jag vill inte vara med och debattera, jag vill vara anonym, säger hon och ler vänligt. Men det här är ett bra initiativ.

Global Bar goes global fortsätter. Vi ska pröva den här modellen för demokratiska samtal i Minsk och Betlehem också under våren. Och kanske blir det en Global Bar i Stockholm framöver med våra samarbetspartners om hur Global Bar fungerar globalt.

Text: Agneta Carleson

Global Reporting makes the TV news

Besides conducting Global Bars in Sarajevo and Belgrade, Global Reporting also visited Kragujevac which could be described as the Serbian equivalent of Göteborg – the center of the car industry.

Privatization and public-private partnerships in municipal utility companies is a hot issue at the moment, and that was the main topic when Global Reporting’s Agneta Carleson met with trade union representatives and the president of the city assembly, Milan Urošević.

As you can see in this local TV report, the visit from Global Reporting – “the Swedish delegation” – was the news of the day. Global Reporting’s Agneta Carleson was asked to comment on the Swedish experience from privatization and public private partnerships.