Regeringen storägare i Lundin

2013-04-18

Svenska staten är näst störste ägare i Lundin Petroleum. Genom AP-fonderna äger staten aktier till ett värde av 1,6 miljarder kronor. De första aktierna köptes i början av 2004 utan att granska Lundins tidigare verksamhet.

I början av 2004 hade kritiken mot Lundin tystnat i Sverige. Då köper statliga fondbolagen Första och Andra AP-fonderna 3,5 miljoner aktier i Lundin Petroleum. Aktien kostade det året mellan 20 och 30 kronor. Idag är aktien värd 150 kronor.

– Investeringen i Lundin Petroleum följde den process vi använde oss av vid den tiden. I huvudsak använde sig fonden av indexförvaltning, svarar Ossian Ekdahl, chef för kommunikation och ägarstyrning på Första AP-fonden. Frågan han svarar på är hur AP-fonden undersökte Lundin Petroleums etiska agerande och historia och eventuell medverkan till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Det han säger betyder att fonden 2004 automatiskt köpte aktier utan att titta på hur eller vad bolaget hade gjort tidigare. Det var en ren ekonomisk värdering utan någon granskning av bolags avtryck på miljö, mänskliga rättigheter eller korruption.

Svenska staten har fortsatt att köpa aktier genom AP-fonderna som ägs av staten och vars uppgift är att förvalta våra pensionspengar.

Tredje AP-fonden gick in 2005 och fjärde AP-fonden väntade ytterligare två år. I början av 2012 ägde AP-fonderna 3,5 procent av Lundin Petroleum. Som mest, sista december 2010, ägde AP-fonderna 5,7 procent av bolaget. Det är bara familjen Lundin som äger fler aktier än svenska staten.

 

 

 

 

 

 

 

Tabellen visar AP-fondernas ägande sista december 2003-2012. Den röda stapeln visar summan av svenska statens aktieinnehav i Lundin Petroleum.

 

Även om Lundin Petroleum inte är verksamt i Sudan idag är bolaget kopplat till händelserna i Sudan där mer än 12 000 människor dödades och 160 000 tvingades fly på grund av ett krig som drevs på av oljekoncessionen som Lundin var operatör för.

Sommaren 2003 sålde Lundin Petroleum sin andel av koncessionen och redovisade en vinst på 1,1 miljarder kronor för försäljningen. Vinsten investerades i ett norskt oljeföretag och användes för att bygga upp verksamheten i Norge. Lundins verksamhet i Norge står idag för 70 procent av värdet, eller 33 miljarder kronor.

FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter fastslår också att människor har rätt till kompensation för skador de utsatts för i samband med ett bolags verksamhet.

Lundin Petroleum har inte kompenserat någon av de tusentals barn, kvinnor och män som förlorade anhöriga, egendom eller tvingades fly inbördeskriget i Lundins oljeområde. Tvärtom hävdar Robert Eriksson, presschef för Lundin Petroleum att:

– Lundin Petroleum var en kraft som verkade för en positiv utveckling i Sudan och bidrog till att livet förbättrades för människorna i Sudan.

Sedan Unpaid Debt publicerades i juni 2010 har ECOS (European Coalition on Oil in Sudan) och det här nyhetsbrevet fortsatt att undersöka Lundin Petroleums verksamhet i Sudan och hur den svenska regeringen samt aktieägare agerat.

Vi har tidigare rapporterat att svenska regeringen valde att tvivla på FN om att civila fördrevs i Lundins område.

Svenska staten har en skyldighet att se till att svenska bolag inte medverkar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Om detta sker ska staten agera för att hindra att brotten fortsätter.

Svenska regeringen gjorde ingenting och har inte agerat sen dess heller. Däremot har de statliga AP-fonderna köpt aktier i Lundin Petroleum vars verksamhet i Sudan ingår i en förundersökning om brott mot internationell rätt.

Moa Langemark, politisk sakkunnig på Finansministeriet, betonar att det är AP-fondernas styrelser som är ansvariga för vilka aktier de köper.

– Fonderna har en oberoende ställning. I sin förvaltning ska de ta etik- och miljöhänsy. Regeringen har ansvar för att utvärdera AP-fondernas verksamhet i efterhand.

I en utredning som hon hänvisar till ska AP-fonderna inte investera i bolag som bryter mot någon av de 140 internationella konventioner Sverige skrivit under. Men hur tolkar fonderna sitt fortsatta ägande?

– I Lundin Petroleum har inget konventionsbrott bekräftats. Vår generella bedömning är att vi gör störst nytta som aktieägare i bolaget än om vi skulle sälja vårt innehav, svarar Första AP-fondens Ossian Ekdahl.

FN, Amnesty, Human Rights Watch, Kanada, USA, Christian Aid, ECOS är några av de aktörer som rapporterat om de brott mot mänskliga rättigheter som begicks i områden där oljebolag var verksamma.

Ulrika Danielson på Andra AP-fonden anger också som försvar att ”inget konventionsbrott bekräftats”. Och precis som Ossian Ekdahl anser hon att fonden gör större nytta som ägare eftersom de då har möjlighet att påverka bolaget till förändring.

– Vi följer noga utvecklingen av den förundersökning som den internationella åklagaren har inlett. Det pågår dock inte en polisutredning av ledningen utan syftet med förundersökning av den internationella åklagaren är att utreda om det finns enskilda personer med anknytning till Sverige som kan misstänkas för inblandning i brott, försvarar hon fortsatt ägande trots en pågående brottsutredning.

Tredje AP-fondens Christian Kusoffsky Hillesöy är chef för fondens hållbara investeringar och även ordförande för AP-fondernas gemensamma etikråd.

– Vad gäller Lundin Petroleum så har inga konventionsbrott bekräftats. Vi har haft en löpande dialog med bolaget under ett flertal år rörande miljö/etik-frågor. Vi bevakar även den pågående förundersökning som den internationella åklagaren har inlett rörande bolaget.

– Idag pågår en förundersökning hos den Internationella Åklagarkammaren och vi hoppas den ska ge god information om vad som hände i Sudan för många år sedan. Lundin Petroleum har idag ingen verksamhet där. Om det funnits problem av liknande karaktär idag hade AP4 krävt en granskning, vilken då hade en kunnat ligga till grund för en åtgärdsplan för bolaget så att eventuella problem kunnat åtgärdas, skriver Pia Axelsson från Fjärde AP-fonden.

Hon svarar som de andra att inget konventionsbrott har bekräftats.

I april 2011 sa regeringens särskilde utsände för Sudan, Michael Sahlin, att stöd till dem i Sydsudan som drabbades av oljekriget skulle finnas med i den kommande strategin för Sydsudan. Det finns fortfarande ingen strategi för Sydsudan trots att UD arbetat med en i mer än två år.


Fler nyheter…
Stäng

Bli medlem i Global Bar

* obligatoriskt fält