Åtta svenska fonder och institutioner som hanterar våra pensioner sålde mer än 20 miljoner aktier i Lundin Petroleum förra året. En del gjorde det som en protest mot att bolaget vägrade göra en oberoende utredning av verksamheten i Sudan. Men andra pensionsbolag, som Länsförsäkringar, valde att köpa aktier.

Första januari 2011 ägde AMF Pension mer än 7 miljoner aktier, eller 2,24 procent av Lundin Petroleum och Folksam hade 3,8 miljoner aktier. Efter att Lundin Petroleums bolagsstämma, i maj 2012, stoppat kravet på en oberoende granskning av verksamheten i Sudan och Etiopien, valde både AMF Pension och Folksam att sälja sina aktier.

Vad som är mindre känt är att även AFA Försäkringar sålde ut sitt innehav av 3,5 miljoner aktier. Och vår granskning visar att fem andra stora svenska institutioner som hanterar våra pensioner; Swedbank Robur, Handelsbanken, SEB samt Andra och Tredje AP-fonderna, sålt fler aktier i Lundin Petroleum än de köpt 2012.

Räknar man ihop de som sålt hela innehavet med de som sålt fler än de köpt så visar det att svenska pensionsfonder gjorde sig av med mer än 20 miljoner aktier.

Länsförsäkringar, Nordea, SPP, Skandia, Lannebo, Avanza samt Första och Fjärde AP-fonderna ökade istället sitt innehav 2012.

De som har pensionsfonder hos Länsförsäkringar har fått flest nya aktier i Lundin Petroleum. Sammanlagt ökade Länsförsäkringar sitt innehav under 2012 med 2,2 miljoner aktier. Framför allt genom är det en fond, Länsförsäkringar Sverige Aktiv som ökat sitt innehav:

– Aktien föll kraftigt under sommaren förra året då många fonder valde att sälja sina aktier. Vi passade då på att köpa eftersom värderingen framstod som attraktiv, skriver förvaltaren av Länsförsäkringars fond Sverige Aktiv i ett e-postmeddelande.

Men de som köpte mer aktier än de sålde plockade bara upp drygt åtta miljoner aktier 2012. Sammanlagt betyder det att de 16 största svenska fondinstitutionerna i Sverige sålde 12,5 miljoner fler aktier i Lundin Petroleum än de köpte.

Svenska fonders ägande i Lundin Petroleum 31 december 2011 och 2012

Många pensionsfonder har ägt aktier i Lundin Petroleum sen bolaget startade men de flesta ökade sitt innehav från 2004. De köpte upp aktier trots att det fanns gott om information om hur oljeverksamheten i Sudan förvärrat konflikten. De första rapporterna om oljebolagets koppling till inbördeskriget i Sudan kom i mitten av 1990-talet. Därefter har Amnesty, Christian Aid, Human Rights Watch, kanadensiska regeringen, FN och många andra fastslagit att oljeverksamheten som Lundin bedrev i Sudan förvärrade kriget.

Lundin Petroleums presschef, Robert Eriksson, hävdar å sin sida att bolaget var en kraft som verkade för en positiv utveckling i Sudan och bidrog till att livet förbättrades för människorna i Sudan.

De fondbolag och institutioner vi pratat med gjorde inga aktiva val när de först köpte aktier i Lundin Petroleum. Och när Lundin Petroleum växte i förhållande till börsindex så köpte pensionsfonderna automatiskt fler och fler aktier i oljebolaget. Senare har fonderna inlett ett mer aktivt ägande som innebär att de tittar på företags arbete med miljö, mänskliga rättigheter och andra rättighetsfrågor.

Rapporten Unpaid Debt, som kom i juni 2010, beräknar att mer än 12 000 människor dog och mer än 160 000 fördrevs som en följd av kriget som följde Lundins oljeverksamhet i Block 5A i Sudan. Publiceringen har lett till ökat medvetenhet i Sverige om Lundins verksamhet i Sudan. Förra våren splittrades fondförvaltarna.

Splittringen uppstod vid Lundin Petroleums bolagsstämma i maj 2012 då Folksams förslag om en oberoende granskning av bolagets verksamhet i Sudan röstades ner. Förslaget stöddes av en betydande andel av externa aktieägare, 21,5 procent röstade för förslaget. Men huvudägaren, familjen Lundin, som äger mer än en tredjedel av aktierna, kontrollerar i praktiken bolagsbesluten.

Folksam meddelade efter stämman i maj 2012 att ”Företagets attityd och styrelsens vägran att utreda de anklagelser som riktats mot bolaget är skälet till Folksams beslut.” Även AMF Pension valde att gå ut offentligt och kritisera bolagsledningen för hur de agerat under stämman. Till nyhetsbrevet förklarar AFA Försäkringar att de inte vill kommenterar varför utan meddelar bara att de har sålt hela sitt innehav i bolaget.

Swedbank Robur, den enskilt största ägaren i Lundin Petroleum efter familjen Lundin, ställde sig bakom en oberoende utredning men står kvar som storägare i bolaget:

Bolagets nuvarande hållbarhetsarbete är gott och deras svaghet ligger i de oklarheter som fortfarande råder kring Sudan-fallet.”

Lundin Petroleum är underkänt för investering i deras hållbarhetsfond Ethica, förklarar Marianne Nilsson, Swedbank Roburs chef för ägarstyrning och hållbarhet.

Nordeas chef för hållbara investeringar, Sasja Beslik, ser ingen anledning till att undvika Lundin Petroleum. Han anser att förslaget om en oberoende utredning av Lundins verksamhet i Sudan var dåligt:

– Det är löjligt att begära en oberoende utredning idag. För fem år sen kanske. Varför gjorde Folksam detta? Kanske för att plocka lite poäng i media?

SPP:s och Storebrandkoncernens hållbarhetsansvarige, Stina Billinger säger att de har en bra dialog med bolaget och att de inte ser någon risk i att äga aktier i Lundin Petroleum:

– I våra analyser tittar vi framåt. Vi exkluderar ett företag när vi ser att det finns en risk för att den incident som skett kommer att återupprepas och framtidskriteriet avgör om vi ska exkludera ett bolag eller inte. Vi ser en liten risk för en återupprepning när det gäller Lundin Petroleum.

Fondförvaltarnas hållbarhetsansvariga bedömer bolag om det finns en risk för att bolaget i framtiden kommer att medverka till att kränka mänskliga rättigheter. Inte för att de har kränkt mänskliga rättigheter tidigare.

Men är det inte viktigt att agera om ett bolag ni äger är misstänkt för att ha medverkat till att kränka mänskliga rättigheter?  

– Förstår du inte vad vi investerare gör? Vi är inte en stat. Vi kan inte retroaktivt straffa ett bolag för vad de har gjort tidigare, svarar Sasja Beslik från Nordea.

Fredric Hauge, chef för miljöorganisationen Bellona, håller inte med. Enligt honom är det viktigt att se vad Lundin Petroleum har gjort tidigare. Därför kontaktade han norska etikrådet som avgör hur den norska oljefonden ska förvalta pengarna. Bellonachefen ville ha ett svar på ägande i Lundin Petroleum gick emot fondens etiska regler.

– Vad som mycket väl kan ses som blodspengar från vinster från krigets Sudan, användes för att investera i och påbörja verksamheten i Norge, säger han i en intervju till tidningen Aftenbladet.

Men det etiska rådet anser inte att Lundin Petroleum ska svartlistas på grund av vad som hänt i Sudan 1997-2003.

– Det är skamligt och fallet kan bli extremt skamligt, fortsätter Fredric Hauge.

Värdet på Lundin Petroleums aktie har fortsatt att falla sen årsskiftet. I början av januari stod kursen i 153 kronor för att sen stiga under januari till närmare 170 kronor. Sen dess har aktien dalat. Den 17 april var den värd 145 kronor. Detta trots att analytiker anser att värdet på aktien bör ligga på mellan 170 och 190 kronor.

Läs mer om Lundin Petroleum och Sudan.