De svenska pensionsfonderna röstade emot ett förslag om att Lundin Petroleum ska följa FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter och OECDs riktlinjer och utreda eventuella skador bolaget orsakat i Sydsudan.
Svenska staten genom AP-fonderna är den näst största ägaren i Lundin Petroluem. De har ägt aktier i bolaget sedan 2004 och har under den tiden inte en enda gång redovisat hur de agerat för att ta reda på vad som hände i Sudan mellan 1997-2003. Trots att de förvaltar allmänhetens pengar hävdar fonderna att det inte behöver svara på frågor.
Till bolagsstämman i maj 2013 la Egbert Wesserlink ett förslag om att Lundin Petroleum skulle anta både OECD:s riktlinjer för företag och FN:s ramverk för mänskliga rättigheter och företag, samt att de som en konsekvens av detta ska ta reda på vilka eventuella skador som bolaget kan ha orsakat genom sin verksamhet där. Egbert Wesserlink är projektledare för ECOS och författare till Unpaid Debt, en rapport som ligger till grund för en förundersökning om folkrättsbrott med svensk inblandning i Sudan. När rösterna var räknade hade förslaget fått stöd av 0,6 % av rösterna. Det betyder att ingen av de svenska pensionsförvaltarna, varken de statliga AP-fonderna eller de privata institutionerna, stödde förslaget.
Under stämman anklagade även bolagets ordförande, Ian Lundin både Egbert Wesserlink och ECOS (European Coalition on Oil for Sudan) för att rikta grundlösa anklagelser mot bolaget och ha som syfte att skada Lundin Petroleum. Ian Lundin påstod också att ECOS ska ha förstört Sydsudans ekonomi. Hur ECOS ska ha skadat Sydsudan gav han ingen förklaring till. Däremot påstod Ian Lundin att bolaget bara var bra för Sudan. Men inte någon gång bemötte han fakta om att 160 000 fördrevs och att 12 000 dödades på grund av striderna i Lundins oljeområdet.
Egbert Wesserlink och ECOS har även kontaktats av en amerikansk advokat som ska undersöka all information som organisationen eller andra kopplade till organisationen har gjort eller gör i framtiden. Varken AP-fonderna eller SPP vill svara på frågor om det faktum att en amerikansk advokat anlitas för att undersöka en organisation och andra som utreder bolagets verksamhet i Sudan.
Asbjørn Larsen, styrelseledamot i Lundin Petroleum, hotade direkt efter stämman Egbert Wesserlink med att han ”om tolv månader kommer att se ljuset”. Vid en direkt fråga från nyhetsbrevet om vad detta betyder väljer Larsen att inte svara. Han vill inte heller svara på frågor om hur han kom i kontakt med Lundinsfären. Däremot var både han och Lundins chef i Norge, Torstein Sanness, nämnda i en korruptionsskandal i Libyen 1999. I den ska ett norskt oljebolag ha betalt mutor för att få en koncession i landet. Lundin var under den tiden mycket aktiva i Libyen.
De svenska fondförvaltarnas, framför allt AP-fonderna, bör förklara varför de fortsätter att stödja Lundin Petroleum och dess ägare.